Skidresa
Ja, jag hade ju tänkt skriva en massa om vår lilla resa, men så kom jag över Johannas nystartade blogg där hon skriver om giftemål, och plötsligt känns det inte aktuellt att prata skidor! Det känns som att det är JAG som ska gifta mig. Haha. Förstår inte hur jag kan bli SÅ glad när det inte ens handlar alls om mig?! Nåja. Jag är väl en fantastisk människa som gläds av andras glädje!
Btw, Zaki ska få tandställning på tisdag! Sööötpollen! Min fina snygge fästman! Tänk så himlarns fin han kommer bli sen när tandställningstiden är över! Det blir spääännande. Dock så känns det som att det kommer bli en del gnäll eftersom han ändå är en typisk kille som gnäller när han kan. Hah. Nä, inte så. Men typ när han är lite förkyld så är han JÄTTESJUK enligt han själv. Men det är gulligt. Det är ganska vanligt att män är lite vekare än kvinnor har jag märkt. Är väl därför dom slipper föda barn typ.
Äh! Jag måste ju få berätta om skidresan ändå!
Det började med att vi for iväg på måndag morgon och slutade med att vi kom hem på onsdag eftermiddag! hah! Givande va?
Nä men seriöst. Jag har haft det JÄTTEBRA! Det var verkligen en uppskattad present! Zak åt sniglar. Jag åt bröd. Bilder finns på fejsbeok.
Dock så blev jag riktigt ordentligt arg på Zak vid två tillfällen. Båda gångerna hadlade om att han lurade mig.
Första gången lurade han mig att köra genom en liten skogbit.
Z: ta bara höger just innan det där första trädet!
N: vadå BARA!? Jag kommer krascha!!!!!! varför är vi HÄÄÄÄÄÄR?!?!?!
Z: Okej, men jag åker väl först.
Och så åker han och jag som inte är helt hundra på vilket som är höger/vänster får en chock och inser att om jag åkt först hade jag åkt på andra sidan om trädet och säkert kraschat där. Då blir jag ännu argare och
N: DU KAN JU INTE BARA SÄGA HÖGER OCH FÖRVÄNTA DIG ATT JAG SKA FATTA VILKET HÅLL JAG SKA ÅT!? TUR FÖR DIG ATT DU FOR FÖRST!
Z: Eeh.. lär dig höger och vänster kanske?
HAHAHAHAHA så stöööörd jag är. Jag vet. Jag vet.
Andra gången jag blev arg lurade han mig till världens brantaste backe. Vi åkte en bit och jag var skeptisk och:
N: Hallååå! Jag ser ju inte vad som kommer där frammeee!!!
Z: Detta kommer du klara! Det är inte så brant! Vänta här ska jag fara fram och kolla!
Han far fram och kollar, vänder sig mot mig och säger :
Z: Du kanske måste fortsätta rakt fram här, så ses vi där nere! För detta är nämligen en hoppbacke...
N: MEN VADFAAAAAAAAAAN!!!!!!! Jaja. Ses där nere! Hoppas inte backen som jag ska åka är för brant Zak!
Z: Nää.. det ska den inte vara. Du klarar det!
Zak for ner i hoppbacken och jag for ner i den mindre farliga backen. TRODDE JAG. När jag kom ner en längre bit så blir det typ STUP. Jag får panik och börjar åka som Svärmor lärde mig. PLOGA SOM SATAN, och svänger så plogit jag bara kan. Inser ganska snabbt att jag säkert kommer dö om jag fortsätter så jag börjar klättra istället. Men nä. Det var för brant och läskigt! Så jag tittar upp och försöker bedömma om jag kommer orka gå upp för backen... ser att jag är halvägs nere i backen och tänker "wft!!!!!"
Så jag tar av mig skidorna och börjar försöka gå ner med pjäxorna på. OH HELLZ NO. Jag kommer ramla, tänker jag! Så då är det bara att börja traska upp. Och tro mig när jag säger. TESTA INTE DET. Jag fick blodsmak i munnen och svetten rann av mig och jag hann få för mig att jag var med i något överlevnadsprogram och hann snabbt konstatera att om jag verkligen var det så skulle jag hinna dö av utmattning innan jag nått toppen. Folk kom åkandes förbi och stirrade väldigt konstigt på en anfådd nörd med skidorna på axeln och stavarna i handen. Måste ha sett urfånigt ut!
Jag hann börja tänka ut hur jag och Zak skulle återförenas... OM vi skulle återförenas... jag hade ju ingen mobil med mig. Ungefär vart fjärde steg fastnade jag i djup lössnö eftersom jag gick långt ut på kanten. Lärde mig snabbt att inte gå så långt ut men glömde lika snabtt och fastnade igen.
Tillslut hör jag från sidan
"guummaaan!"
ZAK HAR KOMMIT FÖR ATT RÄDDA MIG!! TACK gode gud! Ungefär. Dock så var jag samtidigt väldigt hatisk mot honom eftersom allt var hans fel. Att jag gick uppåt i en jävla skidbacke och höll på att förblöda i halsen.
Han kom ikapp mig och överöste mig med pussar och lyckades tillslut övertala mig att vi skulle klara att åka ner i backen.
Ja, jag klarade det såklart annars hade jag inte kunnat skriva till er nu... MEN. Jag åkte inte i den backen igen. Och jag är fortfarande aningens bitter att jag blev ditlurad.
Men, with that said, så blev jag kungen i skogbacken. Ingen aning om vad den heter men den leder till lasseliften. Då kanske ni hajar lite? Det var den backen jag var lite rädd för först men jag övervann rädslan och åkte snabbt och fritt!
Jag blev till och med störtlopps-badass!
Sådärja! Detta förstjänar en bild vaaa!
Eller tre?
btw, jag såg en SKITSNYGG ring häromdagen men minns inte alls var jag såg den!!! :((
Ledsen tjej här. LN. (Ledsen-Nickan)
Btw, Zaki ska få tandställning på tisdag! Sööötpollen! Min fina snygge fästman! Tänk så himlarns fin han kommer bli sen när tandställningstiden är över! Det blir spääännande. Dock så känns det som att det kommer bli en del gnäll eftersom han ändå är en typisk kille som gnäller när han kan. Hah. Nä, inte så. Men typ när han är lite förkyld så är han JÄTTESJUK enligt han själv. Men det är gulligt. Det är ganska vanligt att män är lite vekare än kvinnor har jag märkt. Är väl därför dom slipper föda barn typ.
Äh! Jag måste ju få berätta om skidresan ändå!
Det började med att vi for iväg på måndag morgon och slutade med att vi kom hem på onsdag eftermiddag! hah! Givande va?
Nä men seriöst. Jag har haft det JÄTTEBRA! Det var verkligen en uppskattad present! Zak åt sniglar. Jag åt bröd. Bilder finns på fejsbeok.
Dock så blev jag riktigt ordentligt arg på Zak vid två tillfällen. Båda gångerna hadlade om att han lurade mig.
Första gången lurade han mig att köra genom en liten skogbit.
Z: ta bara höger just innan det där första trädet!
N: vadå BARA!? Jag kommer krascha!!!!!! varför är vi HÄÄÄÄÄÄR?!?!?!
Z: Okej, men jag åker väl först.
Och så åker han och jag som inte är helt hundra på vilket som är höger/vänster får en chock och inser att om jag åkt först hade jag åkt på andra sidan om trädet och säkert kraschat där. Då blir jag ännu argare och
N: DU KAN JU INTE BARA SÄGA HÖGER OCH FÖRVÄNTA DIG ATT JAG SKA FATTA VILKET HÅLL JAG SKA ÅT!? TUR FÖR DIG ATT DU FOR FÖRST!
Z: Eeh.. lär dig höger och vänster kanske?
HAHAHAHAHA så stöööörd jag är. Jag vet. Jag vet.
Andra gången jag blev arg lurade han mig till världens brantaste backe. Vi åkte en bit och jag var skeptisk och:
N: Hallååå! Jag ser ju inte vad som kommer där frammeee!!!
Z: Detta kommer du klara! Det är inte så brant! Vänta här ska jag fara fram och kolla!
Han far fram och kollar, vänder sig mot mig och säger :
Z: Du kanske måste fortsätta rakt fram här, så ses vi där nere! För detta är nämligen en hoppbacke...
N: MEN VADFAAAAAAAAAAN!!!!!!! Jaja. Ses där nere! Hoppas inte backen som jag ska åka är för brant Zak!
Z: Nää.. det ska den inte vara. Du klarar det!
Zak for ner i hoppbacken och jag for ner i den mindre farliga backen. TRODDE JAG. När jag kom ner en längre bit så blir det typ STUP. Jag får panik och börjar åka som Svärmor lärde mig. PLOGA SOM SATAN, och svänger så plogit jag bara kan. Inser ganska snabbt att jag säkert kommer dö om jag fortsätter så jag börjar klättra istället. Men nä. Det var för brant och läskigt! Så jag tittar upp och försöker bedömma om jag kommer orka gå upp för backen... ser att jag är halvägs nere i backen och tänker "wft!!!!!"
Så jag tar av mig skidorna och börjar försöka gå ner med pjäxorna på. OH HELLZ NO. Jag kommer ramla, tänker jag! Så då är det bara att börja traska upp. Och tro mig när jag säger. TESTA INTE DET. Jag fick blodsmak i munnen och svetten rann av mig och jag hann få för mig att jag var med i något överlevnadsprogram och hann snabbt konstatera att om jag verkligen var det så skulle jag hinna dö av utmattning innan jag nått toppen. Folk kom åkandes förbi och stirrade väldigt konstigt på en anfådd nörd med skidorna på axeln och stavarna i handen. Måste ha sett urfånigt ut!
Jag hann börja tänka ut hur jag och Zak skulle återförenas... OM vi skulle återförenas... jag hade ju ingen mobil med mig. Ungefär vart fjärde steg fastnade jag i djup lössnö eftersom jag gick långt ut på kanten. Lärde mig snabbt att inte gå så långt ut men glömde lika snabtt och fastnade igen.
Tillslut hör jag från sidan
"guummaaan!"
ZAK HAR KOMMIT FÖR ATT RÄDDA MIG!! TACK gode gud! Ungefär. Dock så var jag samtidigt väldigt hatisk mot honom eftersom allt var hans fel. Att jag gick uppåt i en jävla skidbacke och höll på att förblöda i halsen.
Han kom ikapp mig och överöste mig med pussar och lyckades tillslut övertala mig att vi skulle klara att åka ner i backen.
Ja, jag klarade det såklart annars hade jag inte kunnat skriva till er nu... MEN. Jag åkte inte i den backen igen. Och jag är fortfarande aningens bitter att jag blev ditlurad.
Men, with that said, så blev jag kungen i skogbacken. Ingen aning om vad den heter men den leder till lasseliften. Då kanske ni hajar lite? Det var den backen jag var lite rädd för först men jag övervann rädslan och åkte snabbt och fritt!
Jag blev till och med störtlopps-badass!
Sådärja! Detta förstjänar en bild vaaa!
Eller tre?
btw, jag såg en SKITSNYGG ring häromdagen men minns inte alls var jag såg den!!! :((
Ledsen tjej här. LN. (Ledsen-Nickan)
Kommentarer
Trackback
