nucalop

Sitter på jobbet och lyssnar på sad/kärleks-låtar och inser hur jävla mycket jag kommer sakna Zak och mina vänner när jag flyttar... Jag kan ju komma hem på helgerna, men det kommer inte vara samma sak. Och jag kommer säkert inte ens komma hem varje helg.... :/ Usch...
Även familjen kommer saknas... Usch.

Men , om man ska hitta något positivt i eländet så ska jag ju faktiskt syssla med något jag verkligen vill! Jag är ju taggad till max. Om man bortser från serparationsångesten....








Nu sitter jag och gör något hemligt... Spännande. Hoppas det går i lås! Det kommer bli så fint och bra då!
Inga ledtrådar eftersom jag inte har en susning om vem som läser min blogg! Det är helt oväntade personer som säger typ något liknande "vad rolig blogg" eller "kul inlägg senast!" Eller "jag har läst i din blogg att du kom in! Grattis!".
Och man bah "ååh, läser duuu?" Blir så glad! hihihi

Nåja. Nu har jag lunch snart!

MEN FÖRST, ringa till Zak och infa om att jag saknar honom lite här. Det måste ha med låtarna jag lyssnar på att göra. För jag träffade ju honom i morse. För 4 timmar sen för att vara exakt. SÅ mesig kan jag ju inte vara... Om det skulle vara fallet vågar jag inte ens tänka på hur det kommer bli sen under skolan.