Så fick Frickadella Salmonella till slut!
Idag har vi då fått visa upp våra scener som vi jobbade på igår. Vår blev drygt 10 min lång. Det fick vi höra lite ironiskt av Klingvall. Hehe. Efter det så ville han ha tre frivilliga. Jag har tyup varit frivillig hela veckan på typ allt så jag tittade mig omkring och tänkte ge de andra en chans. Ingen sa nåt så jag gick upp. Det gillade Klingvall. "Jag gillar att du alltid står uppe på scenen innan jag sagt klart att jag vill ha någon frivillig. Det är bra! Det gillar jag! Då slipper jag tjata på någon!" Så det var ju kul!
Hur som haver. Vi skulle välja varsin mask. Jag valde Pantalone. Oj. Det fick jag bittert ångra då det visade sig att vi skulle springa runt och runt och runt och runt. Och sen göra en liten scen. Pantalone är då, för er som inte vet, han som står med hälarna ihop, börja knän, höfterna fram, ryggen krökt, och händerna rakt ut. När han springer så använder han händerna för att "ta bort luften" som saktar ner honom då han inte tar sig någonstans efetrsom han är så gammal och har så böjda ben. OJ vad trött jag var efter den timmes övningen. De som tittade på hade ju det skönt och lugnt och kunde bara titta på. Hehe. Men jag är glad att jag gjorde det. Jag har verkligen fått smak för Commedia dell'Arte! Riktigt riktigt kul. Svårt. Men kul.
Well well. Sen fick vi lite regi och lite tips på hur vi skulle tänka med scenen, och repade lite mer och fick visa upp den igen.
Det viktigaste att tänka på är att alltid berätta allt som händer för publiken. Att se publiken. Och att nån alltid ska ha fokus. Och just ja, det får aldrig vara en tyst sekund.
Det var sjuuuukt svårt med tanke på att vi lärt oss helt tvärtom typ med Stanislavski-metoden.
För att wrapa ihop. Denna veckan med Klingvall har varit HELT jävla fantastiskt rolig. Har lärt mig massor och har haft riktigt riktigt kul. Kommer verkligen sakna honom! Han är så rolig. Och kör inte med särbehandlingar. Och säger bara hela tiden vad han tycker. Även då det är riktigt dåligt, då säger han det. Just eftersom han gör likadant med alla så tar man inte ens illa upp när han kritiserar. LOVE IT!
Imorgon kl 08.45 åker jag hem till piteå till min lille sjuke Zaki. Ska ta hand om honom och skämma bort honom så att han kan få känna sig liten och ynklig på riktigt. Hehe.
Och, för er som vill se så lägger jag nu upp scenen som jag, Pettan och Frida gjorde. Vi använde oss som sagt var av akrobatik. Mycket rolig. Vi fick bra kritik. Se den! hehe. Lägger upp en som vi gjorde före regin och tipsen, och en efter. Skillnaden märks mest i att vi är tysta ofta, och att vi tittar på publiken vid fel tillfällen, och att vi inte tittar på publiken vid rätt tillfällen. Rätt tillfälle är när man pratar, eller berättar nåt med kroppen. Fel är när någon annan pratar, då är det liksom den som ska titta, inte jag. Äh. Ni fattar kanske. Eller inte.
Här är första dårå!
Och så andra!
Nu är det ringa-zak-dags. Sen sova-dags. Natti!
Hur som haver. Vi skulle välja varsin mask. Jag valde Pantalone. Oj. Det fick jag bittert ångra då det visade sig att vi skulle springa runt och runt och runt och runt. Och sen göra en liten scen. Pantalone är då, för er som inte vet, han som står med hälarna ihop, börja knän, höfterna fram, ryggen krökt, och händerna rakt ut. När han springer så använder han händerna för att "ta bort luften" som saktar ner honom då han inte tar sig någonstans efetrsom han är så gammal och har så böjda ben. OJ vad trött jag var efter den timmes övningen. De som tittade på hade ju det skönt och lugnt och kunde bara titta på. Hehe. Men jag är glad att jag gjorde det. Jag har verkligen fått smak för Commedia dell'Arte! Riktigt riktigt kul. Svårt. Men kul.
Well well. Sen fick vi lite regi och lite tips på hur vi skulle tänka med scenen, och repade lite mer och fick visa upp den igen.
Det viktigaste att tänka på är att alltid berätta allt som händer för publiken. Att se publiken. Och att nån alltid ska ha fokus. Och just ja, det får aldrig vara en tyst sekund.
Det var sjuuuukt svårt med tanke på att vi lärt oss helt tvärtom typ med Stanislavski-metoden.
För att wrapa ihop. Denna veckan med Klingvall har varit HELT jävla fantastiskt rolig. Har lärt mig massor och har haft riktigt riktigt kul. Kommer verkligen sakna honom! Han är så rolig. Och kör inte med särbehandlingar. Och säger bara hela tiden vad han tycker. Även då det är riktigt dåligt, då säger han det. Just eftersom han gör likadant med alla så tar man inte ens illa upp när han kritiserar. LOVE IT!
Imorgon kl 08.45 åker jag hem till piteå till min lille sjuke Zaki. Ska ta hand om honom och skämma bort honom så att han kan få känna sig liten och ynklig på riktigt. Hehe.
Och, för er som vill se så lägger jag nu upp scenen som jag, Pettan och Frida gjorde. Vi använde oss som sagt var av akrobatik. Mycket rolig. Vi fick bra kritik. Se den! hehe. Lägger upp en som vi gjorde före regin och tipsen, och en efter. Skillnaden märks mest i att vi är tysta ofta, och att vi tittar på publiken vid fel tillfällen, och att vi inte tittar på publiken vid rätt tillfällen. Rätt tillfälle är när man pratar, eller berättar nåt med kroppen. Fel är när någon annan pratar, då är det liksom den som ska titta, inte jag. Äh. Ni fattar kanske. Eller inte.
Här är första dårå!
Och så andra!
Nu är det ringa-zak-dags. Sen sova-dags. Natti!
Kommentarer
Trackback
